Minnet och dess olika delar
Minnet är egentligen det som möjliggör lagring av information från ett tillfälle till ett annat. Inmatad data och program lagras till exempel i datorn. Böcker, tidningar, filmer etc. lagras i arkiv eller bibliotek som ett samhälleligt minne. Hos oss levande organismer lagras informationen i hjärnan!
Det här minnet är indelat i flera delar. Man kan dela in minnet i två grova termer: procedur-minnet och deklarativt minne. Procedur-minnet står för våra motoriska färdigheter, så som att cykla, att kunna gå, simma, eller att slå en serve i tennis. Man kan säga att den här delen av minnet innehåller sådan information som du inte glömmer. Även om du skulle få en hjärnskada och inte veta vad du heter morgonen därpå så skulle du komma ihåg hur man går (vilket är lite småcoolt om man tänker efter, eller hur?).
Det här minnet är indelat i flera delar. Man kan dela in minnet i två grova termer: procedur-minnet och deklarativt minne. Procedur-minnet står för våra motoriska färdigheter, så som att cykla, att kunna gå, simma, eller att slå en serve i tennis. Man kan säga att den här delen av minnet innehåller sådan information som du inte glömmer. Även om du skulle få en hjärnskada och inte veta vad du heter morgonen därpå så skulle du komma ihåg hur man går (vilket är lite småcoolt om man tänker efter, eller hur?).
Det deklarativa minnet är däremot inte lika lätt att förklara. För att förstå det måste vi dela in det i olika kategorier. Dessa kategorier brukar kallas korttidsminne och långtidsminne. Korttidsminne, som inte ska förväxlas med närminne, är minne för sådan information som man för tillfället eller nyligen har haft i fokus. Det kan till exempel vara färgen på din lärares slips, sången som spelades på radion eller ljudet din katt gjorde. Den informationen stannar endast i korttidsminnet tills informationen har bearbetats. Sedan glöms det vanligtvis bort.
Långtidsminnet är för stort för att bara vara en kategori. Det delas istället upp i det episodiska minnet, det semantiska minnet och i det perceptuella minnet. Det episodiska minnet, är som man hör på namnet, ett minne för händelser och episoder i tid och rum som avser varje enskild persons egna upplevelser. Minnet av första skoldagen, katten man körde över förra veckan eller ens första kyss är exempel på vad som kan vara lagrat i det episodiska minnet.
I det semantiska minnet lagras sådant man kommer ihåg generellt, kunskap om världen i stort. Till exempel att Helsingfors är Finlands huvudstad, att NE är en förkortning av Nationalencyklopedin eller vem Adolf Hitler var.
Det perceptuella minnet som också kallas för det perceptuella representationssystemet, används för identifiering av objekt i omgivningen och av ord i språkliga uttryck. Det är genom detta minne vi vet att en stol är en sak med fyra ben som vi kan sitta på, eller att en sjöjungfru är en kvinna med en underkropp som en fisk som lever i havet.
Källor: Http://ne.se
Litteraturanvisning: A.D. Baddeley, Human Memory: Theory and Practice (1990);
E. Tulving "Concepts of human memory", i L.R. Squire, Memory: Organization and Lucus of Change (1990);
L. Weiskrantz, "Neuroanatomy of memory and amnesia: A case for multiple memory systems" Human Neurobiology 1987.
Långtidsminnet är för stort för att bara vara en kategori. Det delas istället upp i det episodiska minnet, det semantiska minnet och i det perceptuella minnet. Det episodiska minnet, är som man hör på namnet, ett minne för händelser och episoder i tid och rum som avser varje enskild persons egna upplevelser. Minnet av första skoldagen, katten man körde över förra veckan eller ens första kyss är exempel på vad som kan vara lagrat i det episodiska minnet.
I det semantiska minnet lagras sådant man kommer ihåg generellt, kunskap om världen i stort. Till exempel att Helsingfors är Finlands huvudstad, att NE är en förkortning av Nationalencyklopedin eller vem Adolf Hitler var.
Det perceptuella minnet som också kallas för det perceptuella representationssystemet, används för identifiering av objekt i omgivningen och av ord i språkliga uttryck. Det är genom detta minne vi vet att en stol är en sak med fyra ben som vi kan sitta på, eller att en sjöjungfru är en kvinna med en underkropp som en fisk som lever i havet.
Källor: Http://ne.se
Litteraturanvisning: A.D. Baddeley, Human Memory: Theory and Practice (1990);
E. Tulving "Concepts of human memory", i L.R. Squire, Memory: Organization and Lucus of Change (1990);
L. Weiskrantz, "Neuroanatomy of memory and amnesia: A case for multiple memory systems" Human Neurobiology 1987.
Kommentarer
Trackback
