Glömska och amnesi

Vi har alla säkert någon gång förundrat oss över vad minnesstörningar egentligen är? Varför man glömmer saker.
Det ska vi försöka förklara lite bättre i detta inlägg. Vi har även intervjuat en person med en mindre minnes störning, och fått reda på hur detta påverkar henne och hennes vardag.

För det första ska vi ska vi dela upp de olika typerna av glömska i olika kategorier. Vi har två typer av amnesi: funktionell amnesi och organisk amnesi. Sedan har vi det vi kallar för vanlig glömska.

Funktionell amnesi behöver inte betyda att man har någon påvisbar hjärnskada, utan dessa minnesstörningar kan bero på psykologiska orsaker så som stark stress, depression eller psykiskt trauma. Man kan se den funktionella amnesin som en normal skyddsmekanism, och vanligen försvinner minnesstörningen när dess psykiska orsaker läker ut.

Organisk amnesi är ett vanligt syndrom vid olika former av hjärnsjukdom eller hjärnskada. Speciellt vanligt är det när tinningsloberna är drabbade. I de djupare delarna av dessa finns hippocampus, som visat sig ha en nyckelroll när det gäller att lära in ny information och senare återkalla den. Detta och andra viktiga minnesområden i hjärnan kan drabbas vid t ex blodförsörjning, hjärninflammationer, hjärntumärer och trauma mot huvudet.

Hos personen som visar tecken på demens finns nästan alltid någon form av minnesstörning. Vid den vanligaste av demenssjukdomarna, Alzheimers sjukdom, är störningarna av minnet en av de tidigaste förändringarna. Senare i sjukdomsförloppet drabbas även fjärrminnet. 

Glömska betecknar ofta en svårighet eller oförmåga att komma ihåg sådant man tidigare varit med om eller lärt in. Glömskan blir ofta värre ju längre tid som gått sedan minnesinformationen inhämtades. Detta förlopp uttrycks i en glömskekurva., som i allmänhet visar att minnesprestationen sjunker mest strax efter inlärningen för att så småningom plana ut med relativt liten prestationsförsämring per tidenhet.
Glömskan kan visa sig i många olika former beroende på vad det är man ska komma ihåg och under vilka omständigheter man befann sin i då man införskaffade sig informationen. Glömskan kan ibland vara fullständig, som t ex vid bortträngning av obehagliga minnen, eller partiell, som när man tycker sig "ha något på tungan" men inte lyckas komma på vad det är man skulle säga (kan t ex vara ett namn).

Nu ska ni få ta del av en intervju med en person som har en lättare minnesstörning.


INTERVJU MED LISELOTT LYCKFELDT HURTIG:

Hur fick du din skada på minnet?

- Jag fick en stroke (en blodpropp i hjärnan). Man vet inte varför jag fick den, men man misstänker att det berodde på p-piller.


Vilka men fick du av skadan?

- Direkt efter märkte jag av domningar och känslelbortfall i höger sida av kroppen. Jag hade även synfältsbortfall åt höger och minnesluckor. Idag, 15 år efter stroken, har jag fått tillbaka det mesta av känseln. Synen däremot kom inte tillbaka. Minnet testades ett år efter händelsen och man konstaterade att nyinlärningsminnet var svårt skadat. Idag minns jag mitt liv före stroken, men glömmer ofta saker som hänt efter.


Hur påverkar det din vardag?

- Jag orkar inte jobba för närvarande. Jag har gjort det i perioder men blir väldigt snabbt utmattad. Jag måste ha rutiner för min vardag och komma ihåg att allt tar mycket längre tid nu än innan.


Kommer du lättare ihåg saker du tycker är roligt?

- Jag kommer lättare ihåg sånt som på något sätt har framkallat känslor inom mig, vare sig det handlar om glädje, sorg eller oro. Samtidigt kan jag aldrig veta vad som fastnar. Ibland kan jag minnas konversationer ordagrant, andra gånger kommer jag bara ihåg stämningen i samtalet.


Vad gör du för att minnas bättre? Har du några tips till andra drabbade?

- Rutiner. Skriv upp allt i en almanacka som ligger uppslagen på t.ex. köksbordet. Man kommer kanske inte ihåg vad man har skrivit där i, men man kommer ihåg att man ska titta. Man kommer också lättare ihåg saker som man har uttalat. Jag säger ibland saker högt för mig själv för att jag ska komma ihåg det. Sen är det också smart att alltid ha mobilen i samma ficka och nycklarna i den andra osv.


Källor: Http://ne.se
Litteraturanvisning: A.D. Baddeley, Human Memory: Theory and Practice (1990);
E. Tulving "Concepts of human memory", i L.R. Squire, Memory: Organization and Lucus of Change (1990);
L. Weiskrantz, "Neuroanatomy of memory and amnesia: A case for multiple memory systems" Human Neurobiology 1987.


RSS 2.0