Minnesprocesser

För att förstå hur minnet fungerar räcker det inte med att känna igen de olika minnes-systemen. Man måste även veta hur informationen kodas in i något utav dessa system, hur informationen lagras från ett tillfälle till ett annat och hur informationen sedan kan plockas fram.

Det finns faktiskt några grundläggande principer för inkodningen som är kända.
  • För det första så är det generellt sätt lättare att lära in ett material genom att fokusera uppmärksamheten på dess mening och innebörd, i stället för att nöta in det genom mekanisk upprepning.
  • För det andra så är det viktigt att försöka skapa associationer mellan det man ska lära sig och något annat som man lätt kommer att tänka på i samband med det man ska lära in. Dessa associationer kan därefter komma att fungera ungefär som ledtrådar när man försöker komma ihåg vad det var man skulle lära in. Detta är något som vi alla förmodligen har försökt med när vi ska lära oss glosor eller annat i skolan, då vi haft någon glosa som påmint om ett annat ord och vi på så sätt har kommit ihåg ordet.
  • För det tredje så ska man fokusera på det man lär in och försöka avskärma sig från störande intryck från annan information. Denna princip är i allmänhet av större betydelse för äldre personer än för yngre.
För att sedan få fram det vi lagrat i minnet krävs effektiva ledtrådar. Effekten av dessa ledtrådar (associationer) blir det bästa möjliga om de kodas in samtidigt med den information som ska lagras i minnet.

Hur informationen lagras i minnet är fortfarande oklart. Man antog tidigare att varje informationsenhet som kodas in lagras som en enhet på en given adress i minnet. Detta antagande har visat sig vara felaktigt. Teorin om att en lokaliserad lagring av varje enskild informationsenhet har helt övergivits till förmån för en hypotes om att informationen lagras på ett fördelat sätt i hjärnbarkens neuron och synapser.

Källor: Http://ne.se
Litteraturanvisning: A.D. Baddeley, Human Memory: Theory and Practice (1990);
E. Tulving "Concepts of human memory", i L.R. Squire, Memory: Organization and Lucus of Change (1990);
L. Weiskrantz, "Neuroanatomy of memory and amnesia: A case for multiple memory systems" Human Neurobiology 1987.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0