Hej och välkomna!
Vi är två tjejer i tvärS 3 på Katedralskolan i Linköping som gör ett projektarbete om minnet.
Vi ska i första hand inrikta oss på minnesträning, hur minnet fungerar överlag, amnesi (minnesförlust) och eidetik (fotografiskt minne).
Vi kommer att publicera materiel, artiklar, tips m.m. direkt här på bloggen och vi updaterar så fort vi hittat någon ny information. Bloggen riktar sig främst till ungdomar och vanliga människor, som inte redan vet allt. Vi kommer guida er genom forskningdjungeln och ge er information som är lätt att förstå.
Varsågod och njut!
Frida Lyckfeldt
Sofia Adolfsson
Fotografiskt minne
2010-04-14 @ 23:06:19eideti´k (av grek. eidētiko´s 'som rör bilder', av eidos), psykologisk term: studiet av förmågan att så starkt föreställa sig föremål och situationer man upplevt att föreställningarna får karaktär av varseblivningar. De eidetiska bilderna kallas ibland åskådningsbilder och är besläktade med andra åskådliga bilder såsom hallucinationer och drömbilder. Mellan 5 och 10 % av alla barn under 10 år tycks uppvisa eidetisk förmåga, dvs. denna förmåga till ett slags fotografiskt minne. En bild man sett kanske bara ett kort ögonblick uppfattas med detaljerad tydlighet och konkretion uppåt en minut eller mer efter betraktandet. En sådan konkret och detaljrik eidetisk bild anses försvåra en mer abstrakt begreppsbildning. Eidetiska upplevelser anses ha spelat en roll vid uppkomsten av en del företeelser inom folktron.
Hur skulle du beskriva ditt minne?
- Har inga speciella tips om att komma ihåg saker. Tycker inte att jag gör något speciellt för att komma ihåg. Självklart gäller det för mig som för alla andra att upprepa läsningen och stryka under, helst för att lättare komma ihåg. Annars om det är kortare texter känns det mer som att man ”scannar in” texten.
Svårt att avgöra eftersom jag är en mycket snabb läsare i jämförelse med många andra vilket gör att jag inte riktigt kan bedöma om jag bara sett en del av texten eller om jag redan hunnit läsa den.
Fiskminne
2010-04-13 @ 12:11:16
Såhär beskriver Petronella Kettunen, disputerad forskare, Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet sin forskning kring minnet:
“Guldfiskminne” är ett populärt uttryck som antyder att fiskar skulle ha ett otroligt kort minne, kanske bara ett par sekunder långt. Tvärt emot denna föreställning har fiskar visat sig vara riktigt bra modeller för minnesforskare och fiskar kan till exempel lära sig att minnas den rätta vägen genom labyrinter. En fisk kan också minnas en plats där den var med om något traumatiskt och undvika den platsen, eller söka sig till ett område där den fick en belöning.
Tidigare har guldfiskar och andra akvariefiskar använts för att studera olika typer av minnen, men även laxfiskar som föds upp i fiskerier. Bland annat kan förmågan till minne och inlärning vara en indikator på fiskens hälsa och stressnivå, vilket kan vara viktigt att ta hänsyn till när man föder upp fiskar.
Zebrafisken (Danio rerio) har under senare år börjat bli ett populärt modellsystem för att studera biologiska mekanismer för t.ex. cancer, hjärnans utveckling och blodkärlsbildning. Zebrafiskens fördelar är att den är helt genomskinlig som yngel, att dess arvsmassa blivit kartlagt (så att man kan studera vad olika gener har för roll) och att den utvecklas mycket snabbt. Redan efter tre dagar kan den simma och efter fem dagar börja jaga föda.
Jag har börjat använda mig av zebrafisken för att studera minne och inlärning på grund av dessa fördelar.
Dessutom innehåller fiskens hjärna färre nervceller än vår, men är ändå tillräckligt komplicerad för att kunna ge upphov till komplexa beteenden. Det är därför lättare att undersöka vad som händer i fiskens hjärna, än att studera en mänsklig hjärna.
Jag är intresserad av att få veta vad som händer i nervcellerna när vi lär oss något, och hur nervcellerna samarbetar när de formar ett minne. I mina experiment låter jag fiskyngel reagera på en enkel stimulering, en lätt strömpuls. Fisken reagerar inte efter att den har tränats med upprepade pulser, vilket kallas habituering. Fisken har alltså lärt sig att inte reagera på något som inte är farligt. På samma sätt kan fisken tränas till att reagera kraftigt på något som den normalt inte störs av, om man under träningen förstärker den svaga strömpulsen. Detta kallas sensitisering. Samtidigt kan jag med hjälp av ett mikroskop mäta hur nervcellerna i fiskens hjärna reagerar efter träningen och se hur deras aktivitet förändras när fisken minns.
I framtiden vill jag fortsätta att använda mig av zebrafisken för att undersöka hur demenssjukdomar påverkar vårt minne, genom att påverka de proteiner som man tror leder till bl.a. Alzheimers sjukdom. Jag hoppas att vi i framtiden med zebrafiskens hjälp kommer att kunna få fram läkemedel som kan förbättra minnet hos demenssjuka.
Glömska och amnesi
2010-04-09 @ 17:20:18För det första ska vi ska vi dela upp de olika typerna av glömska i olika kategorier. Vi har två typer av amnesi: funktionell amnesi och organisk amnesi. Sedan har vi det vi kallar för vanlig glömska.
Funktionell amnesi behöver inte betyda att man har någon påvisbar hjärnskada, utan dessa minnesstörningar kan bero på psykologiska orsaker så som stark stress, depression eller psykiskt trauma. Man kan se den funktionella amnesin som en normal skyddsmekanism, och vanligen försvinner minnesstörningen när dess psykiska orsaker läker ut.
Organisk amnesi är ett vanligt syndrom vid olika former av hjärnsjukdom eller hjärnskada. Speciellt vanligt är det när tinningsloberna är drabbade. I de djupare delarna av dessa finns hippocampus, som visat sig ha en nyckelroll när det gäller att lära in ny information och senare återkalla den. Detta och andra viktiga minnesområden i hjärnan kan drabbas vid t ex blodförsörjning, hjärninflammationer, hjärntumärer och trauma mot huvudet.
Hos personen som visar tecken på demens finns nästan alltid någon form av minnesstörning. Vid den vanligaste av demenssjukdomarna, Alzheimers sjukdom, är störningarna av minnet en av de tidigaste förändringarna. Senare i sjukdomsförloppet drabbas även fjärrminnet.
Glömska betecknar ofta en svårighet eller oförmåga att komma ihåg sådant man tidigare varit med om eller lärt in. Glömskan blir ofta värre ju längre tid som gått sedan minnesinformationen inhämtades. Detta förlopp uttrycks i en glömskekurva., som i allmänhet visar att minnesprestationen sjunker mest strax efter inlärningen för att så småningom plana ut med relativt liten prestationsförsämring per tidenhet.
Nu ska ni få ta del av en intervju med en person som har en lättare minnesstörning.
Hur fick du din skada på minnet?
- Jag fick en stroke (en blodpropp i hjärnan). Man vet inte varför jag fick den, men man misstänker att det berodde på p-piller.
Källor: Http://ne.se
Litteraturanvisning: A.D. Baddeley, Human Memory: Theory and Practice (1990);
E. Tulving "Concepts of human memory", i L.R. Squire, Memory: Organization and Lucus of Change (1990);
L. Weiskrantz, "Neuroanatomy of memory and amnesia: A case for multiple memory systems" Human Neurobiology 1987.
Minnesprocesser
2010-04-08 @ 23:41:36Det finns faktiskt några grundläggande principer för inkodningen som är kända.
- För det första så är det generellt sätt lättare att lära in ett material genom att fokusera uppmärksamheten på dess mening och innebörd, i stället för att nöta in det genom mekanisk upprepning.
- För det andra så är det viktigt att försöka skapa associationer mellan det man ska lära sig och något annat som man lätt kommer att tänka på i samband med det man ska lära in. Dessa associationer kan därefter komma att fungera ungefär som ledtrådar när man försöker komma ihåg vad det var man skulle lära in. Detta är något som vi alla förmodligen har försökt med när vi ska lära oss glosor eller annat i skolan, då vi haft någon glosa som påmint om ett annat ord och vi på så sätt har kommit ihåg ordet.
- För det tredje så ska man fokusera på det man lär in och försöka avskärma sig från störande intryck från annan information. Denna princip är i allmänhet av större betydelse för äldre personer än för yngre.
Hur informationen lagras i minnet är fortfarande oklart. Man antog tidigare att varje informationsenhet som kodas in lagras som en enhet på en given adress i minnet. Detta antagande har visat sig vara felaktigt. Teorin om att en lokaliserad lagring av varje enskild informationsenhet har helt övergivits till förmån för en hypotes om att informationen lagras på ett fördelat sätt i hjärnbarkens neuron och synapser.
Källor: Http://ne.se
Litteraturanvisning: A.D. Baddeley, Human Memory: Theory and Practice (1990);
E. Tulving "Concepts of human memory", i L.R. Squire, Memory: Organization and Lucus of Change (1990);
L. Weiskrantz, "Neuroanatomy of memory and amnesia: A case for multiple memory systems" Human Neurobiology 1987.
Minnet och dess olika delar
2010-04-08 @ 23:15:06Det här minnet är indelat i flera delar. Man kan dela in minnet i två grova termer: procedur-minnet och deklarativt minne. Procedur-minnet står för våra motoriska färdigheter, så som att cykla, att kunna gå, simma, eller att slå en serve i tennis. Man kan säga att den här delen av minnet innehåller sådan information som du inte glömmer. Även om du skulle få en hjärnskada och inte veta vad du heter morgonen därpå så skulle du komma ihåg hur man går (vilket är lite småcoolt om man tänker efter, eller hur?).
Långtidsminnet är för stort för att bara vara en kategori. Det delas istället upp i det episodiska minnet, det semantiska minnet och i det perceptuella minnet. Det episodiska minnet, är som man hör på namnet, ett minne för händelser och episoder i tid och rum som avser varje enskild persons egna upplevelser. Minnet av första skoldagen, katten man körde över förra veckan eller ens första kyss är exempel på vad som kan vara lagrat i det episodiska minnet.
I det semantiska minnet lagras sådant man kommer ihåg generellt, kunskap om världen i stort. Till exempel att Helsingfors är Finlands huvudstad, att NE är en förkortning av Nationalencyklopedin eller vem Adolf Hitler var.
Det perceptuella minnet som också kallas för det perceptuella representationssystemet, används för identifiering av objekt i omgivningen och av ord i språkliga uttryck. Det är genom detta minne vi vet att en stol är en sak med fyra ben som vi kan sitta på, eller att en sjöjungfru är en kvinna med en underkropp som en fisk som lever i havet.
Källor: Http://ne.se
Litteraturanvisning: A.D. Baddeley, Human Memory: Theory and Practice (1990);
E. Tulving "Concepts of human memory", i L.R. Squire, Memory: Organization and Lucus of Change (1990);
L. Weiskrantz, "Neuroanatomy of memory and amnesia: A case for multiple memory systems" Human Neurobiology 1987.
Studieteknik - några tips till studenter!
2010-03-23 @ 16:45:54- Skriv ned en sammanfattning av vad läraren säger med dina egna ord. Pratar läraren med konstiga ord är det smartast att ändra dom till till ditt eget språk, då kommer du komma ihåg lättare
- Försök att lyssna mellan raderna, funderar du mycket på hela sammanhanget kommer det vara lättare att komma ihåg och bli intressantare
- Ställ många frågor, både till dig själv och läraren
- Gör en mindmap, stödord eller sitt och rita. Det är olika vad som fungerar bäst från person till person så känn dig för.
- Skumma igenom texten. Försök hitta något som är intressant, det kan göra det lättare att motivera sig att läsa texten. Kolla sammanfattningar och slutsatser. Fundera på de frågeställningar som dyker upp i ditt huvud
- Läs sedan igenom texten mer noggrant och försök att svara på frågorna du ställde tidigare. Stryk under saker som du måste memorera (gärna med understrykningspennor i olika färger. Det blir mycket, mycket roligare)
- Lägg sedan ifrån dig texten och tänk igenom vad du just har läst. Skriv ner det förkortat eller prata om det med en kompis
- Kolla sedan igenom din sammanfattning och se om du har glömt någonting viktigt. Memorera de överstrukna orden.
Träna upp ditt minne med några enkla steg!
2010-03-22 @ 21:50:37
Här ger vi några tips på olika minnestekniker.
- Använder du många visuella ord (te.x. "Jag insåg att..") och pratar ganska fort så tyder det på att du är visuellt lagd och lär dig bäst av bilder. Försök att koppla ihop det du lär dig med bilder och välj böcker med fotografier.
- Om du använder handlings-och känsolord (t.ex. "Jag känner att..") är det troligt att du är taktil vilket innebär att du fokuserar mer på handlingsminnen, alltså saker du själv gör. Om du t.ex. ska lära dig vad lårmuskeln heter på latin, känn på den medan du läser namnet.
- Använder du dig av ett mer exakt språk och hörselord (te.x. "Jag hörde att..") kan det innebära att du är verbalt lagd och inriktar dig på verbal teknik (tal, text). För dig är det bäst att bara läsa högt för dig själv ur texten du läser.
Intervju: Allmänna frågor om minnet
2010-02-17 @ 13:46:07Intervju med Nina Svensson
1. Vad är det som händer i hjärnan när man får en stroke?
- Kortfattat kan man säga att nervcellerna dör av syrebrist/näringsbrist.
2. Om man får en stroke i ett av våra minnescentra, finns det någon möjlighet att träna upp minnet igen?
- Ja, i alla fall till viss del. Det beror lite på hur omfattande skadan är.
Generellt kan man säga att barn (som inte har en färdigutvecklad hjärna) har mycket större förmåga att återhämta sig efter skador. Om skadorna inte är så stora kan man träna upp funktionen igen, och andra nervceller kan kompensera för bortfallet (även om man kanske aldrig når riktigt den kapaciteten som fanns innan skadan). Vid omfattande skador är det svårt att återhämta funktionen i någon högre grad.
3. Vilken är den vanligaste orsaken till att unga människor får minnesförlust, finns det någon sjukdom?
- Här kan jag nog inte hjälpa er så mycket, det är inte riktigt mitt område. Antagligen är inte kroppsliga sjukdomar den vanligaste orsaken till att ungdomar får problem med minnet. Olyckor (då man slår i huvudet så att en blödning uppstår) och chock kan leda till minnesförlust, åtminstone temporärt. Om man är med i en olycka som ger permanenta skador på hjärnan är det sannolikt att även minnet drabbas på något sätt.
Depression och stress kan också påverka minnet negativt, men det brukar nog inte klassas som minnesförlust.
4. Hur fungerar minnescentrat, på en "vanlig" person, i korta drag?
- Detta är en oerhört stor fråga. Det beror på att det finns olika perspektiv på minnet, som ser på olika aspekter. Men det beror också på att det inte finns ett minnescentra. Det är många delar av hjärnan som är inblandade i minneshanteringen, och de har hand om olika aspekter av minnet.
Det finns t.ex. arbetsminne/korttidsminne och långtidsminne, där man kan ha problem med det ena minnet men inte det andra. Det finns verbala minnen, som t.ex. vad du gjorde i julas, och så finns det minnen som hanterar automatiska/kroppsliga processer, som t.ex. hur man cyklar, och igen så kan man ha problem med det ena men inte det andra. På en biologisk nivå kan man väl säga att när vi aktiverar ett minne (när vi upplever att vi minns något) så aktiveras den delen av hjärnan som har med minnet att göra. Och som sagt, det finns många ställen i hjärnan som har med olika minnestyper att göra, t.ex. olika delar av neocortex, hippocampus, osv.
Om man pratar på en mer psykologisk nivå (och begränsar sig till minnen som vi kan vara medvetna om, och berätta om) så kan man lägga in minnen när vi uppmärksammar något. Om vi uppmärksammar något ofta eller om det väcker ett stort intresse så ”flyttas” informationen från korttidsminnet till långtidsminnet.
5. Hur farligt är det egentligen att dricka så mycket alkohol att man får minnesförlust?
- Om man har en minneslucka på grund av att man har druckit alkohol så har man antagligen fått i sig mycket mer än man egentligen ”tål”, och man borde ha varit nära medvetslöshet. Man kan fortsätta att agera fast man har nått det stadiet (innan man har ”däckat”), men då är de nervceller som har hand om medvetna tankar ”avstängda”, och då kan vi inte lägga in nya minnen (eftersom vi lägger in det vi blir medvetna om). Därför kan vi aldrig minnas det som har hänt under blackouten – det har aldrig lagts in i minnet.
Hur farligt är det för hälsan? Om man under lång tid utsätter sin hjärna för alkohol (och då behöver det inte handla om så stora mängder så att vi får minnesförlust) dör nervcellerna. Det sker utspritt över hjärnan, så många kognitiva funktioner drabbas, bland annat minnet. Det är vanligt att detta drabbar alkoholister, och det kallas Korsakoffs sjukdom.
6. Hur fungerar fotografiskt minne, i korta drag? Vad är det som skiljer dem från de som inte har fotografiskt minne?
- ”Äkta” fotografiskt minne verkar vara mycket ovanligt (och det verkar vara omdebatterat om det verkligen existerar). Man kan själv öka sin minneskapacitet genom att använda olika strategier, men vid fotografiskt minne är det som att man upplever samma sak igen (t.ex. att man väldigt detaljerat kan ”se” en byggnad framför sig). En teori om fotografiskt minne är att man lägger in sinnesintrycken i minnet, utan vidare bearbetning. Vid fotografiskt minne ”förstår” man då inte det man minns (t.ex. komma ihåg en dikt på ett annat språk – man vet inte vad orden betyder).
Det är skillnad mot den ”normala” användningen av minnet - där vi hela tiden bearbetar den inkommande informationen så att vi ska förstå den. Jämför med att titta på en film – normalt sett kommer vi ihåg den röda tråden, temat, handlingen i stora drag. En person med fotografiskt minne skulle kanske inte minnas handlingen, men skulle istället kunna beskriva/rita av en byggnad som förekom i filmen (det finns en del exempel på personer med autism som har kunnat rita av saker de sett bara en kort stund, eller spela ett musikstycke de bara hört en gång).